Månad: februari 2008

Gepe spår väder

En fredag i början av år 2008. Den enda morgontidningen i rikets andra stad har en given första rubrik på framsidan och följer upp med ett helt uppslag några sidor längre fram; det regnar oftare på fredagar i Göteborg.
Vilken relevant och inte alls pseudovetenskaplig sak att berätta för mig som prenumerant. Det här är förstås jätteviktigt för mig. Hur skall jag annars kunna planera min helg som jag skall spendera med att dricka upp alla de där vinerna som stadens kvällstidning rekommenderar till mig och alla stadens bag-in-box-alkoholister medan jag tittar på något skandal- och chockomskrivet program?

Men artikeln sa förstås inte så mycket om helgens väder. Tittar lite försynt i min urdruckna kaffekopp. Sumpen på botten säger mig inte mycket. Jämt spridda små svarta prickar på en brun botten är inget gott underlag för statistisk inferens. Dessutom känns kaffesump så tantigt. För en rejäl och trovärdig undersökning krävs det något mer påtagligt – som djurinälvor till exempel.

– Amos! Kom till husse, Amos! Du får mat! Komsi, komsi!

Aztekerna dränkte spädbarn för att blidka regnguden Tlaloc

*****

Klart jag inte skall dricka några GT-viner i helgen. Satsar istället på en femton år gammal kärleksrelation – folköl. Är lite ledsen över att den exklusiva kedjan Willys en trappa ner inte saluför min gamla favorit Falcon Bayersk. Istället blir det det näst billigaste danska blaskölet, 2,8%. Förvisso någon krona dyrare för ett sexpack, men lite mer bouquet!

Rapport från årsmötet 2008

(Det här inlägger är först skrivet för bloggen Bobbie till VM 2010)

På måndagen var det således dags för Göteborgs atlet- och idrottssällskaps årsmöte i Folkets hus vid Järntorget. Uppskattningsvis 200 medlemmar hade tagit sig ditt. det är drygt en tiondel av sällskapets 2300 medlemmar. Både antalet deltagare och antalet medlemmar i stort är någon slags rekord, i alla fall i modern tid. Deltagarna var framförallt äldre gubbar; er skribent passade väl in.

Egentligen hände inget omvälvande på mötet. Olikt möten för ett antal år sedan uppstod ingen tumult eller oegentligheter kring, beslut, röstlängd eller något överhuvudtaget. Styrelsen fick sin vilja igenom. Det var tämligen uppenbart att ordförande Christer Wallin hade ett starkt stöd – inga mordförsök således.

Precis i början kom MP, hans tränarkolleger Matti Demegård och den, enligt egen utsago, inkvoterade skåningen Patrik Johansson för att presentera sig själva tillsammans med nyförvärven Levon Padjadzjan, Daniel Morais Reis (en smula försenad), Markus Haltsi, Björn Andersson (dubbelt så lång som Levon) samt Tommy Lycén. Nyförvärven som fick presentera sig själva på svenska, engelska och portugisiska. Den som var mest tyken var backen Halsti som angående sin skada sa att det var mycket frustrerande att se laget spela utan honom; det var ju inte det bästa laget som spelade om han satt på läktaren.
Genomgången av resultat- och balansräkning samt budget för 2008 gicks igenom. Resultatet har i stort sett varit känt sedan tidigare med ett plusresultat på 2,7 miljoner. Budgeten för 2008 prognoserar för ett nollresultat 2008. Trots stora satsningar under föregående år har klubben lyckats få positiva ekonomiska resultat, styrelsen tror inte det är möjligt nästa år utan väntar med de positiva resultaten till den nya arenan är klar. Inför kommande säsong kommer GAIS att köra med en helsidesannons i Gepe inför varje match och jobba för att få fler större samarbetspartners (läs: sponsorer) som binder upp sig på 2-3 år. Något jag noterade i budgeten, men som aldrig togs upp riktigt var en prognos på spelartransaktioner på endast 1,8 miljoner kronor för spelarförvärv vilket är mycket lägre än 2007 års 8,3 miljoner.

Det stora problemen som Wallin såg det var de minskade publikintäkterna och högre kostnaderna med satt spela på Nya istället för Gamla Ullevi. Överhuvudtaget handlade mycket om befintlig och kommande arena. En medlem lyfte frågan kring kostnaden för den nya arenan, om Gotevent fortsätter att tala om marknadshyror kan det bli tämligen dyrt. Christer Wallin höll delvis med, han skulle gärna se att om det fanns någon möjlighet så skulle han gärna se att alliansen köpte den nya arenan och drev den själva. Han påminde om att just det mycket lägre driftkostnaderna var en avgörande orsak till flytten från Nya till Gamla Ullevi för ett antal år sedan. Placeringen av ståplats på Ullevi såväl som den den nya arenan kom också på tal. Wallin menade att det var möjligt att den skulle få stå på långsidan de gånger som det inte var fullt på den nya arenan, något han hoppades inte skulle hända allt för ofta. Angående placeringen på Nya Ullevi begärde ordföranden i Grönsvart Göteborg, Markus Lifmark, ordet och utan att gå in på detaljer så nämnde han angående möten kring Häcken-matchen hade det nåts någon form av slutsats som de skulle arbeta vidare kring.

GAIS arbetar vidare med treårsplaner. Föregående plan har reviderats genom att planen flyttats fram ett år. Detta beror delvis på att den nya arenan inte blev klar till 2008 års säsong och att det i styrelsen inte kändes rätt att med en ny lagledartroja ställa så höga krav. För 2008 är målet att med en omsättning på 40m (jämfört med 38m för 2007) nå ett nollresultat ekonomiskt och en placering på övre halvan. 2009 är målet att utmana topp 4 i allsvenskan, ha en omsättning på 50m och med hjälp av lyftet av en ny arena nå ett litet plusresultat. 2010 skall klubben utmana om SM-guldet med en omsättning på 55m – en enligt min åsikt måhända väl optimistisk tanke, då flera andra klubbar idag har en omsättning på över 100m. Kalmar FF i år och HBK i övrigt är det positiva exempel som GAIS får stödja sig på.

Verktyg för att nå de sportsliga målen är kontinuitet (beroende på Bobbie kommer trots en hög omsättning av spelare en stor del av förstaelvan från slutet av 2007 att vara kvar 2008) och att få till sig flera spetsspelare. GAIS intressenter, som redan idag är involverade i flera spelarkontrakt, kommer att fortsätta verka och det talas om att till 2009, eventuellt tidigare, tillsätta en sportchef. Motivet bakom en sportchef är att det i dagens fotboll inte längre går att spika en trupp i november och sedan köra på den. Arbetet kring truppen och scouting är redan idag allt för stor för dagens organisation och är ett helårsarbete som tarvar en egen tjänst. Genom en sportchef hoppas styrelsen att underlätta ett gott scoutingarbete och därmed få mer för pengarna på transfermarknaden.

Upp till diskussion togs även den senaste tidens mediaturbulens kring Bobbie och Christos. En medlem menade att styrelsen borde använda sig av hemsidan gais.se med för att gå ut med information. Wallin försvarade sig med att det som stod i tidningarna ofta var i alla fall delvis fel. Det var lite min uppfattning att de talade förbi varandra, att i samband med ett mediarykte snabbt gå ut och dementera och ge korrekt information skulle minska oron i medlemsleden istället för att köra på traditionen som tystnadens klubb. Angående Christos sas det att det inte var aktuellt att sälja honom. Problemet som sådant berodde endast på att den lediga månaden så hade Christos tagit det väldigt lungt in 30 dagar. Eyjo hade tränat i 30 dagar och kommit tillbaka som stålmannen. Att Christos inte skulle komma överens med övriga spelare och ledare dementerades givetvis.

I förtroende sa Christer Wallin även att det hade en muntlig överenskommelse med Kung Ekong om ytterligare fyra år i GAIS, men vi skulle inte säga det till någon annan – så du kära läsare får hålla det för dig själv och inte berätta för någon annan. 😉

Att bo i ett landmärke

Gepe har tryckt en artikel om ombyggandet av den gamla Juvelkvarnen vid Eriksberg. Verksamheten i kvarnen upphörde 2001 efter att ha startats 1914, men stadsbyggnadskontoret bedömde att kvarnen har ett kulturhistoriskt värde. Även om jag tidigare raljerat en del om den White arkitekters byggnad som skall ersätta silon, som inte bedömdes lämplig att bygga om, så är ändå en vilja att behålla byggnader och miljöer från norra älvstrandens gamla funktion en av de saker jag tycker bäst om. Några av de äldre byggnaderna andas nationalromantik och klassicism och är ett trevligt inslag bland all nyfunkis.
Någon gång för länge sedan

Inte med detta sagt att jag har en del betänkligheter över hur det i slutändan inte verkar klarar av att må alla de mål om modern blandstad som stadbyggnadskontoret säger sig eftersträva. I utställningshandlingen från 2003 syns det tydligt att planerarna undviker sammanbyggda kvarter.

I gepes artikel finns det även andra exempel på när enskilda äldre byggnader omvandlats till bostäder. Enligt min personliga uppfattning ett mycket bättre och säkrare sätt att få till de alltid så eftersträvade profilbyggnaderna i området istället för att lämna över ansvaret till den i nybyggnadssammanhang så oftast så enkelspåriga arkitektkåren.

*****

En intressant helg. Efter att på fredagen ha spelat sällskapspel på en parmiddag i Johanneberg upptäckte jag att klockan var 4 på natten. Eftersom jag skulle ta tåget till västgötaslättens metropol Skövde vid halv sju blev det inte mycket vila. Hemma vid fem för en timmes sömn, upp och finna en buss in till stationen, sova en timme på X2000, hoppa av vid stationen och sova på en bänk i en timme och sedan traska bort mot platsen för en informatörsutbildning i mänskliga rättigheter. Nattsömnen på hotellet långt senare var välbehövlig och väldigt skön.

Krönika: Kommer det finnas någon GAIS-klack 2008?

(Det här inlägger är först skrivet för bloggen Bobbie till VM 2010)

Ja, det är faktiskt en berättigad fråga. Få av de som varit med i klacken eller överhuvudtaget följt grönsvart under ett antal år kan säga något annat än att hemmaklacken 2007 var en besvikelse. Många var redan från början missnöjda med placeringen på LM där de flesta åskådare hamnade bakom kortlinjen. När utrymmet för klacken ökades ut med bättre och mer centrala platser men med stolarna kvar uppstod problemet att flera av ståplatspubliken som i vanliga fall inte tillhör klacken förvandlade sig själv till sittplatspublik mitt inne i klacken (Jag stod själv strax mellan dessa och en upprörd klackprofil när denne ursinnig skrek ut sin avsky mot lamadjur under matchen mot dennes personliga favoritlag Djurgårdens IF – Bobbie däremot var bara tre år gammal 1985). Det fanns inget tak, akustiken var många missnöjda över och regn lär dessutom vara rätt vanligt i Göteborg. Förändringarna hade skett efter att olika supporterföreningar fått gehör hos klubben för sina åsikter men det visade sig snart – vilket tv-stjärnan Mats P. inte var sen att påpeka – inte fanns några riktigt bra alternativ. Bland annat för att några av de bättre sektionerna var bokade genom årskort och detta var inte något som kunde ändras efter köpet.
Finns det någon som kan ge mig ett G?

Med senare tiders nyheter och diskussioner är det berättigat att fråga sig om det kommer att finnas någon GAIS-klack 2008. Efter en förflyttning, som vad jag erfar från början initierats från IFK-håll (deras önskemål går förstås alltid före), skulle nu GHI+halva C gälla för den kommande säsongen. Nu har det visat sig att på grund av ett staket som behöver byggas får någonstans mellan en kvarts till en halv miljon kronor för att dela på sektionen skulle öka på hyreskostnaderna. Jag är inte insatt nog för att lägga mig i detaljerna i hur hyran sätts, men nog är det lite märkligt att klubbarna går ut med en placering, säljer säsongsbiljetter och därefter får reda på hyreskostnaden. Om det fanns ett avtal innan GotEvent kom att tänka på denna extra kostnad är det la inte kundens, det vill säga klubbarnas ansvar att betala för deras blunder? GotEvent är inte sena att påpeka att de är ett marknadsorienterat kommunalt bolag när det passar deras intressen – trots att klubbarna i realiteten inte har något val. Sektionerna AB, som efter den regniga matchen mot saik 2006 upplevdes som ett bra alternativ tycks inte ens finnas på tapeten i GAIS-ledningens eller GotEvents värld. Det är la det där mer marknaden igen. Får hoppas att de som köpt säsongsbiljetter (gör verkligen någon sånt här i Götelaborg?) får möjlighet att lösa in dem, ett kontrakt har uppenbarligen brutits när varan inte är den samma.

Oavsett vilket är klacken definitivt placerad bortom kortlinjen. Även om jag och många med mig tycket att gemensam sång hör till fotboll finns det gränser för hur dålig behandling man står ut med. Hade det bara handlat om sång hade man la gått med i en kör istället. Jag vill även kunna se matchen (ni vet, de där pajsarna som spring omkring i kortbyxor i oktober och jagar en boll mitt bland allt sjungande och öldrickande) . Snett bakom kortlinjen är inte en bra position. Det är en helt vedervärdig position. Det är verkligen en mysterium hur en det på en arena som på papperet kan rymma sisådär 42 000 åskådare inte går att finna vettiga platser för det 4-5000 som kommer att dyka upp en ordinär match i 2008 års allsvenska.

Nu har det utlysts ett möte mellan GAIS, supporterföreningarna och representanter från klacken tills efter matchen mot BK Häcken på lördag. Tyvärr är jag skeptisk över möjligheterna att nå en vettig lösning. Troligen kommer klacken som sedan tidigare, även utan GotEvents hjälp blivit allt sämre, att splittras upp och bli rent ut sagt ynklig. De som saknar ekonomiska resurser (barn i Fred Perry och andra billiga märken) eller är för fulla att följa matchen (har en så kallad folksjukdom) ändå kanske orkar med en hel säsong GHI, men mängder av andra kommer att söka sig ut över arenan i en disapora i form av kompisklungor med medelålders män.

En biljett till ungdomsfritt, tack!

Det heter tydligen februarilov nuförtiden. När jag var ung och vacker (finnar, glasögon, smal som en fånge från Bergen-Belsen, okammad) hette det sportlov. Men det är la ingen unge som ägnar sig åt sport på loven längre (jag lekte med min C64). Förra veckan var det i vilket fall februarilov i Göteborg. Inte för att jag har så bra koll, jag bara märker det lite vagt på måndagsmorgonen när jag får lite mer plats för min tidning på spårvagnen. Efter ett tag på eftermiddagen märker jag att det där enerverande lätet är borta – och jag talar inte om tjutet från den nya spårvagnen – utan från det som kommer från ungdomar i grupp.

Denna vecka var de tillbaka. Precis som med uppföljaren till en svulstig actionfilm från Hollywood var det mer, mer av allt! Några dagars värme som satt igång deras redan i normalfall obalanserade hormoner och frånvaron från klicken av likasinnade i en vecka tog de igen med råge. Höga ljud, fniss, bröt (som i löjliga försöka att vara coola samtidigt som de försöker framhäva sig själva och dölja deras osäkerhet gör dem så fruktansvärt töntiga för alla vuxna som inte glömt bort sin egen ungdom), målbrott (ett brott som inte ens är inskriven i Sveriges rikes lag!), pipandes mobiltelefoner, uppspelandet av dålig musik (av någon artist som de tror är nyskapande och intressant men ingen kommer att bry sig om om 5-10 år) och så mycket smink att det också torde vara något form av miljöbrott.

En och en är de ofarliga men tillsammans utvecklas den total irriationssumman enligt någon form av logaritmisk skala. Vid fem till sex individer nås uppskattningsvis en nivå som borde stå med någonstans i en tilläggsparagraf till den universella FN-Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Hur mycket extra skulle jag behöva betala för en ungdomsfri vagn? Fyllon, narkomaner och jag har fått nog!

****

Höga flöden i den mäktiga Kvillebäcken, några meter till och arbetsförmedlingen kommer att gå under!

GAIS 4 – 1 Qviding

(Det här inlägger är först skrivet för bloggen Bobbie till VM 2010)

Tisdagens träningsmatch mot kvarterslaget från stadens östra delar innebar återigen en del omstuvningar i startelvan. Delvis för att spara en del spelare men kanske framförallt för att det åter kommit in några sena återbud till truppen. Axel Wibrån stod i mål framför en backlinje med Gustafsson, Bobbie, Tobiasson och Lundén. På innermittfältet startade Coopertestets mästare Eyjo med Wanderson och provspelande Grimes, där Eyjo tog mest defensivt ansvar och Grimes spelade i rollen som tia. Västerytter var Lycén och till höger Levon Patjadzjan och framåt startade Migen.

GAIS tog som förväntat tidigt kommandot i matchen och 1-0 kom redan i tredje minuten genom Lycén efter en passning från Grimes. Ashley Grimes visade återigen god bollbehandling och spelförståelse. I jämförelse med halvtimmen mot Åtvidaberg kom han dock enligt min uppfattning inte lika väl med i spelet. Måhända tog en bitvis utmärkt Wanderson upp en del av hans ytor samtidigt som mycket av spelet fördes via kanterna. Första halvlek kom flest bollar på Lycéns kant – eller kanske beror det på att jag stod på den sidan? Tommy Lycén gjorde några fina inbrytningar och inlägg. Överhuvudtaget ser inläggen bättre ut i år, även om GAIS inte kan räkna med att få lika mycket tid med allsvenskt motstånd. Samarbetet fungerade väl med Kenneth Gustafsson som flera gånger var nere vid bortre kortlinjen och nosade vilket också bidrog till 2-0 som Migen Memelli stilfullt utförde. Mål andra matchen i rad för 2007 års målsumpare som i övrigt gjorde en god insats den halvlek han spelade.

I andra halvlek gjordes det en del byten, framför allt två i backlinjen där Tobiasson och Lundén, som fick en rejäl kyss i slutet på första som jag hoppas inte gav några långvariga men, mot två juniorer. Den nye högerbacken, en liten pojkhalva med namnet Tisell om vi vågar tro på speakern, hade det bitvis och fullt förståerligt tufft mot den rutinerade och mycket större vänsteryttern och ikonen Mattias Gravem i Zoran Lukics 4-3-3. Senare sattes ytterligare en junior in som defensiv mittfältare och mot slutet sattes lärlingen Mervan Celic in som fortsatte på samma sätt som han spelade mot Åtvidaberg, med ett lovande spel och fart som ytter. Framåt ersattes albanen med Sheriff Suma som inte gjorde så värst mycket väsen av sig i sin halvlek även om ett utmärkt framspel från vänterkanten ledde fram till Levon Patjadzjan som gjorde 3-0. Innan dess hade den bollkäre och -skickliga armeniern gjort flera avslut som alla gått helt fel vänster, höger och ovanför mål. I mitten av andra halvlek kunde Ashley Grimes kallt och elegant avsluta till 4-0 och beroende på hur han spelar mot BK Häcken på lördag har ledningen en del att tänka på.

Strax efter tröstade sig Qviding med 4-1 genom ett mål av Gunnilsefostrade mittfältaren Lopez. Lite drygt sjuhundrafemtio åskådare kunde dra sig hem när domaren blåste fast klockan på tavlan var på 89:e minuten. Troligen kommer lag som BK Häcken, IFK Norrköping och Djurgården vara bättre värdemätare för var GAIS står inför säsongen 2008, men Qviding var inte alls ofarliga och kan måhända överraska i superettan i år.

Jag tar plats

Framöver kommer jag att förhoppningsvis göra en del inlägg på bloggen som för närvarande heter Bobbie till VM 2010 som förstås i första hand handlar om GAIS. Detta efter att denna bloggs innehavare huvudjagat mig som extra skribent. Vi vet inte riktigt vad som kommer att bli resultatet av detta samarbete, men förhoppningsvis en bättre och läsvärd blogg för GAIS:are. Jag kommer troligen att lägga upp en del av mina verk på den bloggen även här.

Dagens teori: Sapir-Whorf-hypotesen

Läste DN:s ledare där Ragnar Roos under titeln Tillväxt till varje pris skriver om den kinesiska regimens mål och syfte. Det år onekligen tragiskt att en regim som påstår sig stå för folket istället förenar det sämsta med de flesta system; samvetslös kapitalism med hårdförd diktatur.

”Kinesisk kapitalism kallas socialism med kinesiska förtecken, med regimens märkliga Orwellska språkbruk. Det är på många sätt en rå, brutal kapitalism med svaga eller inga offentliga skyddsnät och avgrundslika ekonomiska skillnader. Nationalism är det sammanhållande kittet.”

Jag hajar alltid till när jag ser Orwells namn nämnas. Även om jag personligen håller Kallocain av Karin Boye som en bättre dystropi ur ett strikt litterärt perspektiv har få skönlitterära verk haft ett så stort genomslag som George Orwells roman om 1984 från 1948.

Kärnan i boken handlar mycket om hur partier kommit så långt att de försöker kontrollera och styra över folks tankar, bland annat genom att kontrollera språket. Även om de flesta inte går så långt som partier i 1984 är detta något som gemene man använder då och då. För vem föredrar inte att presentera sig som hygientekniker mellan två jobb istället för arbetslös städare? Och visst har ordet socialism innebörd glidit en hel del från sitt ursprung bland utopister under 1800-talets mitt till dagens partipampar i Kina eller gårdagens i Sovjetunionen? (ideologiska kritiker skulle dock säga att innebörden är en och densamma).

I dagligt tal kallas detta eufemismer; en förskönande eller beslöjande omskrivning. I verkligheten brukar det sällan funka så väl. Vi ser snart bortom den förskönande omskrivningen. I många fall innebär det rent av en devalvering av ordens betydelse. För inte så länge sedan kallades immigrantet för utlänningar även i offentliga statliga utredningar innan ordet byttes ut mot det mer inkluderande invandrare (jämför ut och in). Ny dyker de ibland upp röster som menar att ordet invandrare har en dålig klang och borde bytas ut mot ett annat, kanske nysvenskar? Anhängare av den Nysvenska rörelsen kan säkert hålla sig för skratt.

Radioskval?


Vad själva idén med Orwells nyspråk i princip bygger på, även om jag inte vet om författaren kände till denna lingvistiska hypotes, är en hypotes som menar att en människans ordförråd effektivt kontrollerar hur denna människa tänker. Det är detta som är Sapir-Whorf-hypotesen:

”We dissect nature along lines laid down by our native language. The categories and types that we isolate from the world of phenomena we do not find there because they stare every observer in the face; on the contrary, the world is presented in a kaleidoscope flux of impressions which has to be organized by our minds — and this means largely by the linguistic systems of our minds. We cut nature up, organize it into concepts, and ascribe significances as we do, largely because we are parties to an agreement to organize it in this way — an agreement that holds throughout our speech community and is codified in the patterns of our language […] all observers are not led by the same physical evidence to the same picture of the universe, unless their linguistic backgrounds are similar, or can in some way be calibrated.”

Det är en intressant tanke att vårat språk skulle styra vår bild av verkligheten, men för det mesta tror jag nog det är verkligheten som styr vårat språk.

Efter förtunning kommer förtätning

Efter att beklagat mig över den sprawl som föreslagits i Gunnilse är jag försiktigt optimistisk över inledande planer att riva det gamla TV-huset Synvillan i närheten av Delsjöområdet och bygga 400 bostäder och som nu skrivits om i Gepe.

Det här är inget hus (det är en bild av ett hus)

Istället för att slänga ut lite nya punkthus långt ifrån staden erkänns behovet och efterfrågan efter bostäder i centrumnära områden. Området ligger precis vid en spårvagnsräls, har snuskigt nära till ett populärt natur- och fridluftsområde. Fyra kontor skall få komma med förslag och enligt programförslaget skall det bli ett område med stark identitet (vet inte vad det betyder, men jag hoppas att det betyder stad snarare än förort) och helst väl sammanhållet. Får se bara om de kunde tänkas göra något åt de där ödsliga ”limporna” på andra sidan spårvägen…

Endast Atlas orkar bära runt spannen på läktaren

Fotboll handlar om pengar, mycket pengar. Det är la inte direkt någon världsomvälvande nyhet som jag börjar inlägget med. Speciellt är detta fallet i den ekonomiskt framgångsrika engelska Premier Leauge. Det krävs en ofantlig mängd pengar för att köpa en klubb och i England är det längesedan klubbarna i toppen sköttes som föreningar, ett ideal som SvFF fortfarande försöker hålla fast i trots återkommande kompromisser och bolagsbildningar.
Med en allt tyngre roll för pengar i en sport finns även risk att verksamhetens innersta kärna offras på Mammons altare (jag låter måhända som en gnällig gammal utopistisk kommunist, men jag menar kanske bara att pengar inte är det högsta av värden). Jag nämnde för några dagar sedan Scudamores förslag kring en 39:e omgång utomlands som väckt en hel del irritation på de brittiska öarna även om debatten inte tycks ha nåt lilla London eller Sverige i övrigt.

Vad som dock nått Sverige är (dock några veckor efter London; när du åker från den engelska till den svenska huvudstaden måste du komma ihåg att ställa tillbaka klockan nått år skulle jag tro) vilda planer i Liverpool att köpa klubben från dess amerikanska ägare. Missnöjet är stort med hur de amerikanska ägarna Gillett och Hicks – båda investerar pengar i idrott för profit snarare än filantropi – skött klubben. Idén går ut på att 100 000 supportrar skall köpa varsin aktie till ett värde av 65 000 kronor var för att köpa loss klubben, omorganisera den och för all framtid driva jänkarna från den engelska västkustens stränder.

Att det skulle fungera är la tveksamt, men inte nödvändigtvis ett idiotiskt projekt i sig, FC Barcelona, världen tredje rikaste klubb, lyckas trots allt rätt OK trots att dess president tillsätts genom val av klubbens medlemmar istället för aktieägare,jag är personligen skeptisk gentemot personer som framhäver den enda vägens politik om någonting.