Månad: september 2008

Kameran gick varm

Efter att under gårdagen glömt kameran för resan med Staten Island Ferry kände vi oss halvt om halvt tvugna att ta färjan till Libery Island och Ellis Island; turistturen för att se frihetsgudinnan.
12 dollar skallen kostar det, och då ingår ett besök på Ellis Islands trevliga immigrantmuseum. Trängseln på färjan är dock påtaglig – reste med den förra gången en kylig decemberdag och då var det i och för sig mer plats – och är man inte intresserade eller har tid för ett museibesök, så räcker resan till Staten Island väl nog. På så sätt slipper man trängsel, kö och en särkerhetskontroll liknande den man får genomlida på flygplatser. Den är dessutom gratis.
Efteråt avsåg vi av avnjuta en italiensk middag på en av våra favoritställen från förra besöket. Denna låg på 50th Street West. Låg är helt rätt tidsform, då den tydligen försvunnit. Tråkigt, men sånt är livet. Problemet med att välja matställe i New York är oftast att utbudet är att för stod. Efter att ha subwayat och ner till 8th Street och traskat runt en del och ratat ställe efter ställe, hamnade vi till slut på en Italiensk restaurang på Bleecker Street. Var la OK. Vinet tyckte vi var lite dåligt, men det blev bättre i slutet av flaskan.
På vägen hem sicksackade vi fram upp mot 14th Street och fick återigen ett exempel på New York utbud och hur näringsverksamhet fungerar i en storstad. Vi kom att prata om Schack och undrade om det fanns speciella schackaffärer på Manhattan. Fem minuter senare sprang vi på en sådan lite söder om Washington Square Park, på Thompson Street, så fanns där en affär som enbart sålde Schackpjäser, -bord och -saker. Det var efter nio på kvällen, men den var givetvis öppen. Tio meter längre fram på andra sidan gatan fanns det ytterligare en öppen Schackaffär, i vilken några satt och spelade.
När näringsverksamheter, som inte fyller ett strikt lokalt behov, skall planeras skall de spridas ut jämt. Varje förortcentrum skall måhända ha ett solarium, en kiosk, en pizzeria eller en blomsteraffär. Det viktiga är att det bara skall finnas en av varje. När detta omhändetags av marknaden tenderar de istället att klumpa ihop sig på samma gator; italienska restauranger, Schackbutiker, affärer som säljer smycken… Olika områden får en speciell prägel. På en mindre glamorös sträcka av Broadway ligger det klumpar av butiker som säljer hårförläningar, peruker och liknande. Detta tycks dock inte gälla när större kedjor stiger in, de vill precis som planerare (staten och kapitalet) sprida ut sig jämt enligt ett rationellt och vettigt mönster. Konstigt att detta vettiga och logiska mönstret inte uppkommer av sig själv, utan kräver planering från distans.

Staten Island

Efter en omväg förbi downtown Brooklyn för att äta cheesecake på Junior´s vid Flatbush Avenue och DeKalb Avenue tog jag och den bättre hälften oss tid att ta färjan till Staten Island. Det är helt gratis resa som ger en fantastiskt vy över nedre Manhattan och kringliggande områden. Många tar denna tur för att uppleva och fotografera. Självfallet kom jag på att jag glömt kameran redan när vi väntade på första tunnelbanestationen, men vi har en inställning av att aldrig gå bakåt – hur fel ute vi än är – och tyade inte. Det är en attityd som ibland låter oss upptäcka okända och oväntade saker, men också skapar oss en del problem. Måhända får vi försöka åtgärda problemet genom en båtresa ut till Ellis Island, med sitt museum som jag uppskattade förra gången jag var i staden som aldrig sover. 
Då vi tog färjan över inbillade jag mig lite att Staten Islands bebyggelse på något sätt skulle påminna om Göteborgs södra skärgård – Staten Island är lite som New Yorks svar på Donsö – men efter att på skoj åkt några stationer på Staten Island Railroad så påminde det mer om en spårvagnsresa till Angered. Vi såg dock ett hangarfartyg som låg för ankar vid kusten. Efter lite efterforskning tror jag bestämt att det var frågan om CV-11 USS Intrepid (siffran 11 stod på sidan), ett Musei-fartyg från andra världskriget som för närvarande genomgår reperation vid Staten Island.
Mot slutet följde lite allmänt loitering på och kring 14th street innan vi gav upp relativt tidigt. Tillbaka i Bushwick vid åttasnåret.

En vanlig dag på Manhattan

Ännu en vanlig dag i New York har förflutit. Min bättre hälft ville gå på MoMA (Museum of Modern Art), en relativt dyr erfarenhet som går lös på 20 dollar. Vi kom fram till att jag skulle söka upp något museum som passade mig bättre och tog in siktet på Museum of American Financial History. Tog Linje M till Myrtle Av-Broadway och bytte till J som tog mig hela vägen till Wall Street via Williamsburg Bridge. En resa som i vanliga fall ger en spekakulär vy över staden, ej så denna disiga och regniga dag.
När jag sedan kom fram till mueséet, efter att ha vandrat genom den urbana canjon som är världens finansiella centrum, visade det sig att det var stängt för någon privat tillställning. Muttrade något om usla kapitalister, ni får aldrig se mina 8 dollar och vandrade istället iväg till vad som för bara några år sedan var platsen för stadens fiskmarknad; South Street. Detta endast ett stenkast från de finansiella centrumet. Var i det stora hela rätt intressant, ett utförligare blogginlägg kommer att komma i framtiden.
Nu visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Efter att ha beundrat the Woolworth Buildning vid City Hall tog tunnelbanan upp till West Village och tog mig mat från en gatumarknad. Kom på idén att ta några foton på the high line genom Chelsea – som egentligen skulle öppnats för allmänheten nu, men så är inte fallet – och tog metron till 14:e och började traska uppför. 
I höjd med 34:e gatan var jag trött och såg att de visades italiensk ligafotboll på en irländsk pub. Stannade för två öl. Nu var det hög tid att ringa till min bättre hälft. Gick till en telefonkiosk men en medelålders herre stoppade mig och sa att de där aldrig fungerar längre. Han lånade istället ut sin mobiltelefon. En animerad diskussion om framförallt 30-åriga kriget följde tills jag kände mig tvingad att åka ner och möta den bättre hälften vid korsningen Bleecker St och Sullivan St. Sedan blev de lite sån där hemsk shopping innan vi avslutade dagen på en liten vegetarisk kinarestaurang vid Bowery.

New York – Boston tur och retur

Har nu återvänt till Bushwick efter en turné genom New England; staterna Conneticut, Rhode Island och Massachusetts (som jag för övrigt har väldigt svårt att uttala). I-95 mellan New Haven och New York är en av de mest trafikerade motorvägarna i världen och var inte direkt någon trevlig upplevelse för någon, allra minst för svenska turister som inte åkt sträckan förrut. Men vi tror nog att det är rätt synd om bilpendlare överhuvudtaget. Förstår om dessa många dagar har god lust att skjuta sig själva. 
Kommer att återkomma med närmare rapporter och inlägg om min resa – med bilder och kvasi-intelektuella åsikter – när jag kommit hem till Göteborg och min egna dator. Nu väntar jag med spänning på den Domino´s Pizza som vi beställde via internet. Deras Pizza-tracker avslöjar att vår order lämnade butiken för tre minuter sedan och är på väg hit!

Mellan 14:e och 103:e gatan

Tillvaron som turist i New York fortsätter. De senaste två dagarna har framförallt ägnats åt att gå upp och ner i Uptown och Midtown samt genom Central Park, förstås.
Den första av dessa dagar gick åt till att ge offergåvor till mammon; shopping med andra ord. Inte något som jag väljer på eget bevåg, utan är en del av min frus kampanj för att förnya min garderob. Som tur vad fick jag även lite tid över till att dra runt i en stor bokhandel vid Columbus Circle där jag köpte en tjock bok om stadens historia. Dessutom sprang jag nästan rakt in i Cameron Diaz på femte avenyn. Tog ett par ögonblick att förstå att det var någon jag kände från teve och inte någon ytlig bekant, kända människor ser egentligen ut som vanliga människor. Ja, tänka sig!
Nere i East Village åt vi på en gata där det låg fem vegetariska indiska kosher-restauranger på rad. Det slår Första Långgatans tre (är det la) vanliga indiska på rad. De flesta restauranger i New York är dock tämligen små, oftast inte mycket mer än ett djupt hål i väggen. Ett resultat av smala tomter med olika ägare får man tro.
Andra dagen släpptes jag fri på egen hand medan min fru ägnade sig åt än mer offergåvor. Gav mig av till City of New York Museum högt uppe på Upper East Side. Var inte så värst mycket att hänga i julgranen om jag får säga så. Flera utställningar var rätt menlösa och inte så värst stort heller. Fanns dock en trevlig film om New Yorks framväxt och historia. Annars var ett tidigare besök på Transit Museum för fem dollar mycket bättre än de nio dollar jag slösade bort på Muesum Miles norra sida. Lyckades hålla mig från att köpa ännu en bok från Muséets butik.
Sedan traskade jag ner genom staden i Central Park och på Central Park West. Efter Columbus Circle gick jag några kvarter västerut för att komma undan horderna av rika och turister och gick längst med nionde avenyn med sina relativt låga hus och tusentals små restauranger, delis, caféer och gatukök. 
När jag kom tillbaka till Bushwick hade min fru, som hotat att köpa mig ännu mer kläder, istället köpt mig en bok!

Breaking and entering in Brooklyn

Är i New York och kommer att återkomma med bilder och sådant vid ett senare tillfälle, men skall passa på att dela med mig av en intressant anekdot. Precis kommit tillbaka till vår bas i Bushwick for att möta ett intressant hinder.
De vi bor hos arbetar till mycket sent men hade gett oss nycklar. Totalt fyra nycklar för att vara exakt. Två till porten och två till ytterdörren. Det visar sig att det fanns tre lås… Nu skall det sägas att amerikanska lås kan vara lite bökiga för svenskar i vanliga fall, så först trodde vi att vi bara var för korkade för att få upp låsen. Grannen Dave – som dock inte kände de ci bor oss – hjälpte till och försökte få tag i grannfrun, som tydligen skulle ha extranycklar. När denna kvinna inte fanns att tillgå tycktes situation hopplös. De skulle inte komma hem innan ett på natten. Då kom Dave på en enkel tanke; inbrott. 
Han hade noterat att värdparet – som bor på bottenplan – har en fläkt i fönstret vid porten precis nedanför där han brukar slänga sina sopor. Med lite assisans puttade min kära fru ner fläkten och klättrade in genom fönstret. ett tvättäkta inbrott i Brooklyn. ”You should tell them about that fan” sa Dave och det var bara att hålla med. Det var nog lättare att klättra igenom fönstret än att låsa upp med nycklarna, även om vi haft alla tre.
För att i alla fall försöka sammanfatta dagen för intresserade har vi i alla fall gjort följande:
1. Åkt till och promenerat runt i downtown Brooklyn. 
2. Besökt New York Transit Museum, som får sägas vara värt ett inträde på blygsamma 5 dollar
3. Promenerat över Brooklyn Bridge – de som känner till min frus höjdskräck bör bli imponerade av det – och runt bland kontorskraporna i downtown Manhattan.
4. Tagit tunnelbanan upp till East Village och ätit på ukrainska Vaselka (9st st, 2nd av.) och konstaterat att det faktiskt blivit sämre, vilket det gått ett rykte om.
5. Gått bort till Washington Square Park och häng lite i New York University-området.
6. Gått upp till Union Square och 14th street och kollat i en del affärer, köpt mat i en affär.
7. Och tagit L-linjen tillbaka till Bushwick för det där inbrottet…

New York, New York

Stockholm Street
Blir rimligtvis inte så mycket skrivet här på bloggen under andra hälften av september. Jag befinner mig nämligen på transatlantisk semester i New York med basen på Stockholm Street, Brooklyn. Vad kan man säga, kunde inte hitta något Götelaborg Street alls, inte ens i New Jersey!

Måhända kommer jag tillbaka med några intressanta observationer och bilder att dela med mig av. Har varit i New York förut, så det kommer troligen inte vara från de mest kända gatuhörnen. Planerar dock inte min semester i förväg, då hade de la inte varit någon semester!

Boston, tror jag

Blir en sväng förbi Boston och Conneticuts landsbygd också. Varför? För att vi kan!