GAIS ekonomiskt ineffektivt 2014 (också)

För ungefär två veckor sedan publicerade Svenska Fotbollförbundet sin rapport om Superettans ekonomi år 2014. Konstigt nog tycks detta inte har uppmärksammats bland andra som skriver om GAIS (även om jag inte är inne på en del så kallade sociala nätverk, såsom twitter). Därför tänkte jag att det vore vettigt att ta upp det här. Det finns säkert en del att diskutera men jag tänkte fokusera på en tabell som finns mot slutet av rapporten:

GAIS ekonomisk ineffektivt

Tabellen ovan rankar lagens effektivitet genom att ta och dela kostnaderna med antalet inspelade poäng. Det är ett tämligen väl etablerat faktum att om fotbollsklubbar och spelare får sluta kontrakt med varandra under något så när fria former (på en så kallad marknad) så kommer de klubbar som betalar mest i lön att i de flesta fall över en säsong få fler poäng än de klubbar som betalar mindre i lön. I denna tabell är skillnaderna dock påtagliga, vilket pekar på att även om det finns ett samband finns det mycket som förklaras av annat – hur effektivt som klubbarna använder sina resurser. (nu är det i och för sig möjligt att en del klubbar inte kör med öppna kort i sina redovisningar, utan betalar spelare svart vid sidan om, vilket förstås inte framgår i denna tabell. Jag kommer att lämna den diskussionen åt sidan för denna gång) Ljungskile behövde bara betala en femtedel så mycket för varje poäng som Hammarby. Med tanke på att den förra klubbens lag slutade trea med den fjortonde största (tredje minsta) kostnaden måste ju betraktas som en hejdundrande framgång för LSK och ett misslyckande för Hammarby. Denna säsong tyckt det emellertid inte gå lika väl fär Ljungskile, även om de kommit upp några pinnar i tabellen nu senast. Hammarby framstår däremot som synnerligen ineffektivt, vilket klubben också har varit under alla de år de spenderade i Superettan. Men det kostar förmodligen lite mer kronor per poäng att ligga på topp (avtagande marginalnytta där varje extra poäng kostar lite mer pengar än föregående) och denna gång gjorde de ju faktiskt de i alla avseenden, vilket innebar att de gick upp. Sett till sina resurser borde de ju gjort det för länge sedan.

Ett (minst) lika intressant, men oroande, faktum är GAIS placering. Med den tredje högsta kostnaden så hamnade GAIS bara på en elfte plats. Detta är definitivt ett påtagligt misslyckande som signalerar att klubben är dåliga på att använda de resurser de faktiskt har (att spelarna får mer betalt än de är värda – värvningsansvarigs fel, eller att bra spelare används på ett ineffektivt sätt – tränarens fel). Endast Landskrona BoIS, med den fjärde största kostnaden men en femtondeplats och degradering torde gå att se som ett större misslyckande. GAIS kostym var flera miljoner lägre än under 2013 men då uppnådde vi i alla fall en sjundeplats. Det året kostade varje poäng 681 tkr och var förstås dyrt (femte dyraste poängkostnaden det året) men inget i jämförelse med Brages 1858 tkr per poäng eller Hammarby med 1217 tkr per poäng.

Kan vi tänka oss att GAIS är närmare att börja prestera efter ekonomisk förmåga säsongen 2015? Det är tveksamt. Efter att de mest störst kostnader föregående år, Hammarby (kostnader på 60miljoner i kostnader) och GIF Sundsvall (35m), gick upp och ersattes av Brommapojkarna (50m) och Mjällby (35m), vars kostnader i Allsvenskan föregående år var i paritet med eller lägre än de som gick upp borde GAIS position vara på åtminstone en tredjeplats sett till ekonomiska muskler även i år. Egentligen borde GAIS ligga där uppe med Jönköping Södra och Östersunds FK, som båda hade kostnader på sådär 20 miljoner föregående år, något mindre än GAIS.  Det finns förstås alltid bortförklaringar men frågan är om de verkligen håller. Att klubben har efterhängsna kostnader för tidigare lär ju knappast vara unikt för GAIS. Klubben lägger dessutom en vädligt stor del av sina kostnader på just personalen (spelare och så vidare), vilket indikerar att resurserna inte försvinner till något annat. Snarare är det ett problem att 73 procent av kostnaderna gick till personalen föregående år, då brukar betraktas som en svaghet och risk att klubben inte har resurser att hantera motgångar. Det behövs ett mirakel av goda prestationer under andra hälften av säsongen för att klubben skall vara i närheten av att prestera på den nivå de borde.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s