TV4

Andra sidan, är ni klara?

(jajamensan fattas bara!)

Låg på soffan och kollade på U21-EM under gårdagen. Den andra matchen mellan Spainen och Tyskland spelades på Gamla Ullevi. Arenan var nästan slutsåld, en närmast overklig syn för en gaisare. När vi spelar torde publiken från ovan mest se ut som kaffesump som samlad sig i ena hörnet av arenakoppen.

Däremot brukar det inte vara så tyst. Inte så att det var knäpptyst men med tanke på att det var över 15000 åskådare där, var det rena likvakan. Ärligt talat var det mer drag på Örjans vall på matchen mellan England och Finland, där en pigg, finsk publik framförallt utmärkte sig genom att håna målvakten Hart för hans urusla utsparkar. Örjans vall vid Nissans strand är en mysig, charmig idrottsplats men är näppligen byggd för att skapa en intim och festlig publikstämning. Trots detta var det alltså mycket mer drag i den halländska metropolen, trots att publiksiffran var mindre än hälften är i den tänka grytan Gamla Ullevi.

Det är så det kan bli när massorna som lockas inte direkt tillhör kategorin rutinerad fotbollspublik och verkligen inte tillför något engagemang till matchen. Det intresse som egentligen lockade dem var la i första hand en ung komplementspelare i Barcelonas trupp, Bojan Krkic (vars förfader uppenbarligen var en sträng man som inte tycker man skall slösa på vokaler, språkets sötma), som verkligen inte imponerade mot Tyskland välorganiserade försvarslinje.

Nu skall jag inte sitta här och fördöma människor för att de inte står och skriker i nittio minuter. Hade jag fått en gratisbiljett till matchen hade jag antagligen inte heller gjort så värst mycket ljud ifrån mig. Vad jag istället, omständigt som vanligt, vill komma fram till är det publikfenomen som nästan oundvikligen sker vid alla de idrottevenemang där publikens engagemang inte motsvarar publiktillströmningen storlek.

Publikfenomenet är just ramsan Andra sidan är ni klara? (jajamensan, fattas bara!), som i dessa sammanhang dras igång av någon liten barnkör någonstans i det tysta, stillasittande publikhavet. Det är mycket ovanligt att det hörs något svar på ramsans första halva från den andra sidan och om det sker är det också där en liten barnkör. Jag kommer ihåg någon match i Umeå – jag har inget minne av vilken match det kan ha varit – där barnkören som inte fick respons tog till en smart lösning. Några av dem sprang helt enkelt runt till andra sidan så att det fanns någon som svarade.

Nu skall jag verkligen inte hacka ner på ungarnas engagemang att ta en aktiv del i publikinramningen – snarare tvärtom. Vad som intresserar mig är hur de lär sig den där ramsan egentligen? Ramsan må ha uppfattas som radikal och nytänkande under 1950-talet – tillsammans med sassa, brassa mandelmassa – vi vill höra nätet prassla – men under åratal av besök på fotbollsmatcher av varierande slag kan jag inte åminna mig en enda gång då denna ramsa dragits igång av vuxna eller ens halvvuxna människor (en del variationer finns förstås, som andra sidan ge oss ett R! till lag från Skåne eller GAIS-klackens andra sidan ge oss ett G, men det är ju inte orginalversionen).

Om det nu är inte är äldre som lär ut den, hur kan då smbarn med sin mycket begränsade tidshorisont lära sig ramsan? Finns felet hos dagisfröknar och småskolelärare, står ramsan med i Nu skall vi sjunga eller är det återigen Innebandyeländets fel?


Till publikens besvikelse var det mer sydeuropeiska takter över det tyska laget, som dessutom lyckades förena det hela med god försvarsorganisation; en förment tysk kvalité. Turligt nog kunde kommentatorn på TV4 förklara för mig varför det var så – det handlar om förhållandet mellan Blut und Boden. Då det tyska laget innefattade några spelare med i huvudsak turiskt påbrå kunde dessa genom sitt blod (ja, han sa blod – inte arv) tillföra tekniska kvalitéer till det tyska laget. Att dessa växt upp i Tyskland var av mindre betydelse, då blodet tydligen var viktigare.

Ärligt talat, är det från någon annan grupp människor inom media som man i dagsläget behöver höra hur människor, helt oemotsagda, kan få bre ut sig och resonera kring rasbiologi?


För är skillnaderna på fotbollskulturen i olika länder på avtagande. Fotboll är en global marknad där det i allt mindre utsträckning finns möjlighet för ett område att obehindrat utveckla en lokal prägel på elitnivå. Spelare flyttar runt och lag möter varandra över gränserna så ofta att numera filas många skillnader bort i kampen om seger. Temperatur och underlag gör fortfarande sitt till men snacket om olika nationella stilar börjar med tiden endast bli myter som kommentatorer, okunniga i såvl spelets elementa och omvärldskunskap, kan raljera med i brist på annat.

I övrigt har negrer stora läppar och rytmen i blodet, lätt till gråt och skratt – det läste jag i Nordisk familjebok.


I denna match blev det inga mål men med utgångspunkt från övriga så har arrangörerna tänkt till. Vid mål så dränks omedelbart att spontana känslouttryck med att Samba de Janeiro skrålar på högsta volym från högtalarna. Det är lika väl att sitta ner, knipa käft och lämna över känsloyttringar till proffs från Brasilien – de har ju det i blodet.

Halsduk på!

Efter min infantila och bittra förnöjsamhet över att fjantarna på tv4 inte kommer att beröra mitt lag följde jag med intresse debatten på gais.nu. Det tycks som problemet är det samma som många redan identifierat med tystnadens klubb; marknadsföringen fungerar inte. Över om det går att muttra om konspirationer och 08-fokusering är sanningen nog inte bättre än att tv4:s val i första hand är baserat på en ekonomisk kalkyl och förväntat antal tittare för de olika matcherna.* Ingen vill titta på GAIS.
Vad kan man då göra åt detta? Det går förstås att gnälla hur mycket man vill om TV4:s inkompetens, klaga på marknadsavdelningen på GAIS-gården eller förbanna den fotbollsintresseade glesbygdsbon i Värmland ,eller någon annan plats utan allsvensk fotboll lokalt, som tycker att Hammarby låter som så mycket mer intressant att bella på än GAIS. Om inget annat görs så måste arbetet göras lokalt. Jag har tidigare framfört ett förslag om mössor på faktumförsäljare – nu är det halsdukens tur. Inför de senaste derbyna har det hetsats om grönsvarta halsdukar för att det verkligen skall signaleras att Göteborg är en grönsvart stad.

Det här är ett reklaminslag!

Men det är inte på derbydagen som ett intresse för fotboll väcks. Precis som Coca-Cola och McDonald’s långsamt bryter ner ditt motstånd mot hälsofarliga skitprodukter genom att hela tiden finnas i din närvaro så kan du som medlem och supporter bidra. Ta på dig halsduken i vinter! Nuförtiden skall tydligen anhängare gå om kring i överklassmärken som för några årtionden endast bars av blåhåriga tanter som handlade på NK. Klubbens färgen bärs bara av julgranar, barn och missbrukare. Men jag vill hävda att så måste det inte vara.

Till skillnad mot en annan klubb i grannskapet så är grönt och svart en rätt trevlig färgkombination på en halsduk. När det blev lite kallare i höstas och jag började tänka på att köpa halsduk så slog det mig att jag faktiskt har ett par utmärkta halsdukar som jag endast använder på sommarhalvåret. Nu bär jag till vardags en enkel grönsvart halsduk som jag köpte på ett derby mot öis 2000 (1-1, mål av Mats Rotting i första halvlek). Genom att bära GAIS färger vill jag signalera att jag är medlem, att jag stödjer mitt lag och visa för min omgivning att laget finns så att de inte får en chans att glömma bort det(Jag inbillar mig att jag ser och verkar rätt normal, så länge ingen pratar med mig, så jag är varken galning eller missbrukare). Jag vill fungera som reklampelare i dessa tider då människor tycks älska att betala extra för kläder som gör reklam för vilket kommersiellt märke som helst , så varför inte göra reklam för en förening- dessutom är det en helt vanlig halsduk som fungerar utmärkt för sitt ursprungliga syfte.

* I den mån inte Canal+ kommer att lägga vantarna på några GAIS-matcher. Hur det egentligen kommer att sluta med Kentaros smarta affärsidé att sälja samma vara två gånger till olika kunder är la ännu lite osäkert. I sitt inlägg för den nionde februari är Pelle Blohm antyder han på att det inte riktigt är säkert hur många matcher han kommer att få kommentera under den allsvenska säsongen. Får la hoppas att det blir några grönsvarta inslag, för nog står Pelle Blohms ställning skyhögt över allt som TV4 kan erbjuda – kan la inte tro att han kommer att vara oinsatt när det gäller stil, klass och tradition.

Tack TV4!

TV4 Har nu gått ut med vilka 20 matcher de skall visa från allsvenskan fram till uppehållet för EM i Schweiz/Österrike. Tretton olika lag av allsvenskans sexton kommer att få den tveksamma äran att visas upp på Sveriges sämsta fotbollskanal, GAIS Ljungkile och Sundsvall är de lag som inte finns med, MFF och DLS visas fyra gånger vardera.

Måhända tappar GAIS lite tv-pengar, men man vinner i goodwill och allmän själsligt välbefinnande av att så lite som möjligt beröras av Lundh och Ekwall på TV-sporten. När TV4 visar EM eller VM brukar jag lyssna på radiosporten mellan ljudet från teven är avstängd. Så medioker är oftast deras kommentarer.
http://www.youtube.com/v/rQwPJ8J50mQ&rel=1
Inte någon tv-stjärna
Fast i och för sig, de gånger jag varit nere på Ada’s vid Herkulesgatan och bellat på bortamatcher som sänds på Canal+ kan jag inte säga att jag varit vidare imponerad av deras allsvenska bevakning heller. Kommer inte ihåg vilken match det var, men när lagkapten Fredrik Lundgren fick frågan om valet att spela med fem mittfältare var ett taktiskt val beroende på motståndet svarade han lakoniskt att GAIS faktiskt spelat med fem man på mittfältet i snart två år. Torde la vara uppenbart att journalisten var naken.

Nej, jag tycker inte att det är roligt eller bra att GAIS får mindre exponering eller pengar från tv-avtalet. Men vem förväntade sig från första början att klubben skulle få något annat än styvmoderlig behandling av teve? Matcherna kommenteras sist i fotbollskväll, journalister har inte koll på nyförvärv eller spelare överhuvudtaget och sedan försöker journalister gång på gång avliva diverse myter som de oftast hittat på själva.

Världen är helt enkelt inte rättvis och det är inget att skrika åt. Dags att ta på sig skinnvästen och gå och sälja lite Faktum innan bolaget stänger.

Har försökt hitta aktuella siffror för 2008, bland annat i och med att det nu är 16 istället för 14 lag i allsvenskan, men får tills vidare nöja mig med gamla siffror från när avtalet var ungt:

Då var det meningen att 385 000 kronor fördelas per match varav 55 procent går till hemmalaget och 45 procent går till bortalaget. Om dessa siffror fortfarande stämmer någorlunda kommer DLS att få ungefär tre kvarts miljoner kronor mer från tv-avtalet än GAIS. Då tillkommer ytterligare ersättning från Canal+ och deras veckans match som ger samma ersättning. Tror nog inget spelbolag har något spel ute på om huruvida DLS kommer att få mer tv-tid och deg även där. Med en omsättning runt 30-35 miljoner hade de pengarna inte skadat.

Storklubben som aldrig fanns

Ända sedan Bernsteins och Woodwards artiklar för Washington Post om ett inbrott på demokratiska partihögkvarteret har skandaler – stor som små – fått ändelsen gate. Jag tänker inte sträcka mig så långt. Det börjar bli minst sagt tröttsamt. Mycket har flugit genom min skalle tills jag första gången fick reda på rykter bland neggare på gais.nu, tror inte att jag ens nu kan sammanfatta alla mina åsikter och farhågor.Nu när tv4:s morgonprogram har visat ett tredelad serie om händelsen tycks mycket ha varit överdrivet. det är nästan som att det aldrig fanns någon skandal att tala om. I alla fall om man får tro de män och kvinnor som var direkt involverade. De ska varit lite förbehållslösa samtal, inget mer. Det enda nya som egentligen dragits fram är IFK:s delaktighet i diskussionerna, även om de tidigt drog sig ur. I backspegeln är det lätt att se att de gjorde rätt. Med ett nytt allsvenskt guld och utmärkta ekonomiska resultat har den lille satan inte något behov av några sammanslagningar. Dessutom har de fått hundratusen kronor som pris för att de startat ett flicklag som nåt i stil med 3147:e förening i fotbollsverige – sånt skall tydligen belönas.
som finns utanför Återigen upprepades mantrat att de supportrar, vars känslor är så fina och beundransvärda så länge det ger bra tv-bilder, helt gick över styr och på något sätt var odemokratiska. Gatans parlament kallades det en gång i tiden. Att det fanns en livlig debatt i de nätverk av supportrarmediasveriges blickfång är tydligen ointressant. Det offentliga samtalet skall värnas, men det skall helst handla om kommunal kulturpolitik. Fotboll är la allt för pubertal.

Vidare framfördes det återigen att det inte bara var tillåtet för olika styrelser att i lönndom diskutera frågan – de var även deras skyldighet. Jag tycker att det i detta sammanhang är viktigt att lyfta fram just vad som är en styrelsens skyldighet i en förening. Dessa reglerar av föreningen stadgar.

Låt mig tråka ut er med valda delar:


§ 1 Sällskapets namn Sällskapets namn skall vara Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap – i förkortad form benämnt GAIS. Sällskapets säte skall vara Göteborg. § 2 Representationsdräkt
Representationsdräkten skall vara grönsvartrandig tröja, vita byxor och vita strumpor.
§ 3 Sällskapets mål
GAIS mål är
att spela fotboll i elitsammanhang,
att bedriva fotbollsverksamhet inom alla åldersklasser,
att samtliga lag skall tillhöra de främsta inom respektive grupp,
att väcka intresse för fotbollsspelet och
att upprätthålla en god kamrat och idrottsanda
§ 12 Styrelse
Sällskapets angelägenheter handhas av styrelsen. Den skall inom ramen för dessa stadgar samt Riksidrottsförbundets och Svenska Fotbollförbundets stadgar verkar för Sällskapets framåtskridande samt tillvarataga medlemmarnas intressen.
§ 17 Stadgar och upplösning
Förslag om ändring av dessa stadgar eller om upplösning av Sällskapet får behandlas endast vid ordinarie årsmöte.

Det är min bestämda åsikt att då sällskapets angelägenheter skall handhas av styrelsen inom ramen för stadgarna, är det oansvarigt och direkt felaktigt att göra annat än mycket ytliga trevande i en riktning bort från bland annat namn och dräkt. Sådant skall tas upp på föreningsmötet. Kanske var det som de sa inget annat än ett litet samtal eller två, i vilket fall som helst hade det ingen chans att komma igenom ett sådant möte. Elitverksamhet som är det enda som eventuellt hotas av ekonomin är inte under direkt fara; GAIS har mer än väl publik och intresse nog för att vara bland de 32 bästa klubbarna i landet.

Nu kommer vi dock till det som allt handlar om; pengar. Det sägs att det inte finns pengar nog för fyra lag i Göteborg. Jag har aldrig sett eller hört en metodisk och nogrann genomgång kring de förutsättningar som finns. På sätt och viss får man la respektera ordförandens uppfattning om det ekonomiska klimatet, men samtidigt tycker jag att allt verkar lite vagt och framförallt kortsiktigt.

Det sägs att det endast finns ekonomiska förutsättningar för två lag i Göteborg. Med all respekt, men sådan är situationen i nuläget. För ett antal årtionden sedan hade Göteborg mindre invånare i staden med mycket mer publik. En gång i tiden var Göteborg fotbollens huvudstad. Det finns många anledningar och orsaker som kan diskuteras, men dagens omständigheter är inte givna för all framtid. För tjugo år sedan var det bara galningar som gick på fotboll. Det är inte lätt att ändra på förutsättningarna. Det är i grunden frågan om hur samhället och kulturen ser ut och står oftast utanför enskilda föreningars kontroll. Kollar på staden Liverpool, inte så stor skillnad i storlek från Göteborg, men med tiotusentals åskådare på ungefär dubbelt så många matcher per år. Fotboll är större i Liverpool än i Göteborg, men engelsmän intresserar sig för andra saker också. De springer inte alla omkring som galningar hela tiden. Om Göteborgs fotbollsintresserade vill ha bättre lag är det dags för dem att börja gå på fotboll, inte bara sitta och glo på tv4 medan det som uppskattas och älskas av den publik som faktiskt stödjer fotbollen genom sin närvaro skall berövas. Det finns ett felslut i detta tänkande. La Liga kommer vara bättre ändå, antagligen även om vi slog ihop alla klubbarna till FC Schweden

Samtidigt finns det inget som garanterar att denna andra klubb skulle kunna nå framgång i framtiden. De människor som utryckt ett gillande, bland annat som kommentarer till Gepe. En luddig grupp individer som gärna lyfts fram av media. Vad människor slänger ut sig på Gepes hemsida eller hur de röstar på en ur inferenssynpunkt vedervärdig webbomröstning medför inte samma åsikter om hot mot den demokratiska ordningen som människor som tagit sig till att ta sig till presskonferenser och informationsmöten. Det är rimligen frågan om samma människor som fyllde Nya Ullevi när IFK nyligen vann guld; det är definitivt inte en publik som går att lita på. Skulle GAIS eller öis av någon anledningen bli mycket framgångsrika i framtiden skulle samma människor stå där som julgranar och tjoa och tjimma. Klubbarna vet vad de har, men inte vad de får. Osäkerhet är också en faktor som måste tas i beaktande vid ekonomiska beslut. Om förutsättningarna inte blir bättre kommer något eller några lag gå ner i seriesystemet av sig själv. Om någon vänder kappan efter vinden är det bara att byta förening då, istället för att lägga alla ägg i en korg.

Slutligen är det bara så bedårande hur fotbollskanalen/tv4 vid flera tillfällen måste presentera det hela som ”Fotbollskanalens avslöjande”. Jag kan inte kontrollera exakt tidpunkt under denna tid, men för mig och andra kom budskapet via Balders Hages hemsida . Samtidigt är det tydligen deras uppfattning att svenskar är mycket mer intresserade av Olof Lundh och Patrick Ekwalls privatliv än seriös sportjournalistik – jag är nästan rädd för att det är sant.