Degerfors IF 4-2 GAIS

Äntligen tid för en ny match med GAIS att förgylla helgen med. Jag hade verkligen laddat upp för matchen. Vilket betyder att jag köpt en Falcon Bayerskt 2,8 på affären, mikrat kaffet från en timme tidigare och även passat på att mikra en bulle med kaffet, som blev lite bränd i mitten och ljus och degig på utsidan, just så som ICA bakat den. Jag tog även om hand om mitt reproduktiva ansvar: Dottern fick en pinnglass och jag satte igång ”Pippi på rymmen” i vardagsrummet medan jag placerade mig själv i köket. I kombination med att min knarkare till granne, sin vana trogen, drog igång lite dunka-dunka (inget säger ju en avslappnande lördagseftermiddag på uteplatsen som Drum and Bass!) så levde jag snart i en en intressant ljudbild av fotboll, Pippi och Docklands.

Så hur gick det? Jo, Tommy och Annika hade fått nog av sina tjatiga föräldrar och bestämde sig för att rymma hemifrån. Pippi följde givetvis med… Jaha, ni undrar hur det gick i matchen? Jag var rädd att det var denna fråga som framförallt drog er till denna anspråkslösa lilla blogg i internetmotsvarigheten till ett radhusområde. Det gick ingen vidare. Så, inget mer att se! Cirkulera! Fast jag kanske ändå skall försöka få till en liten sammanfattning. Jag skrev faktiskt ner några anteckningar på ett kuvert från Länsförsäkringar medan en till synes allt mer dement Mats Strandberg tjatade på i bakgrunden av Konrad och hans kalasklister.

Med Joel avstängd fick anfallet komponeras om och Daniel Mendes fick starta ensam på topp. Nominellt ställdes Malkolm Moenza upp som anfallare men han befann sig på vänsterkanten. Med tanke på hur osynlig Kalmar-lånet var i sin debut mot BoIS förra lördagen var detta inte något som gav mig hopp. Det skulle emellertid visa sig att Mendes insats egentligen var det enda glädjande med matchen. Ensam på topp så låg han ofta rätt och letade efter chanser att stick igenom på en lämplig svar punkt mellan mitt- och ytterback. Oftast på vänsterkanten. Trots att hemmalaget öppnade något bättre under de första femton minuterna skulle en sådan löpning ge GAIS ledningen i den 17:e matchminuten. Degerfors tappade bollen till höger på offensivt straffområdet och hade i detta läge en stor lucka mellan mittfält och försvar. Efter lite trianguleringar så kom bollen fram till Richard Spong som hade gigantiska ytor framför sig i mitten av plan och som direkt slog en lång djupledsboll på Mendes som tog sig förbi och placerade in 0-1.

Lyckan varade emellertid inte länge, utan Dif slog tillbaka bara fem minuter senare. GAIS-bekantingen Rennie, som var lagets bästa spelare i vårmötet, fick bollen när han var placerad mellan mittfält och försvarare strax utanför straffområdet. Björn Andersson älgade på mot honom men han slog enkelt bollen förbi Björn till en framrusande Bertilsson som slog in 1-1. Endast några minuter senare skulle GAIS rimligen haft en straff men det visade sig att om man sprang in i straffområdet på Stora Valla och någon sätter ner dobbarna i foten på en så får man skylla sig själv och får endast en ostskiva som plåster på såren. Under en tid efter detta var GAIS i alla fall med bra i matchen och Andreas Drugge var nära att få bollen i mål efter en dryg halvtimme och följde upp med två bra hörnor. Detta var under en kort period då Drugge fick ta hand om fasta situationer. Något jag tycket att han i allmänhet skall göra. Ett misstag som Askebrand tog tag i. Med ungefär tio minuter kvar av matchen fick exempelvis Björn Andersson ta hand om en frispark i bra läge en bit utanför straffområdet, vilket han helt sonika sköt rakt fram och över. Att inte Drugge får ta hand om ungefär fyra av fem fasta situationer är något av et mysterium för mig.

Under de sista fem minuterna av första halvlek lade Degerfors på trycket och radade upp chanser – avslut i mål var, om jag inte missminner mig, 6-3 i hemmalagets favör – och endast några demonräddningar av Tommi Vahio höll GAIS kvar på en poäng. Det är trots allt märkligt att behöva konstatera att det inte var målvaktens fel att GAIS i slutändan släppte in fyra mål.Vid de första två målen stod han ensam mot motståndaren och vid det tredje målet så blev hans sikt något olyckligt (för vår del) skymd av en motspelare vid Solbergs distansskott. Det fjärde kommer jag inte riktigt ihåg, då jag var upp en snabb sväng och diskade stekpannan. Dottern hade blivit lovad pannkakor efter matchen och det gäller ju att lura in henne att GAIS är en fest då man får glass och pannkakor medan hennes far sitter och säger ord som hon förhoppningsvis inte lär sig, eller lär ut på dagis.

De röda och vita fick alltså inte utdelning på detta men fortsatte med en snarlik dominans i början av andra och fick utdelning i 54:e matchminuten när, något mot spelets gång, Rennie rann igenom på en kontring och gjorde 2-1. Det luktade offside och då Björn Andersson påpekade detta så fick han ett gult kort som belöning. Det gäller att inte sticka upp! Sett till spelet var det emellertid inte orättvist. Att GAIS fick 2-2 – Mendes andra – något senare var knappast i linje med spelet. Målet var tumultartat då det först dömdes bort för offside. Även om makrillväder nyligen utbrutit lugnade detta inte ner de i detta läge barbröstade bortasupportrarna som sprungit fram till nätet bakom målet för att fira som nu förbytes i sin sinnesstämning från glädje till harm mot världen och vädrets makter. Mendes hade faktiskt stått offside men nicken hade kommit från en hemmaspelare och målet var således korrekt. Efter 70 minuter bestämde sig alltså domaren för ett korrekt domslut – jag kan inte tänka mig annat än att även Hasardspels-Tomas var nöjd med den domarinsatsen!

Sedan gick det snart utför igen och GAIS släppte in två mål innan dagens spel var slut utan att för egen del skapa så värst mycket. Det i långa stunder goda och matchvinnande försvarsspelet från senare delen av våren, innan uppehållet, tycks vara som bortblåst. Spelarna står ju där men på något sätt verkar det hela tiden så lätt för motståndarna att spela sig runt och kring backlinjen. Mittfältet var också något av en marängsviss matchen igenom och kan mycket väl ha varit en starkt bidragande orsak till det tafatta försvarsspelet som GAIS under stora delar av matchen uppvisade. För mig var rollfördelningen mellan Patrik Wallin, Drugge och Spong otydlig i första halvlek. Den förstnämnde verkar inte tillräcklig allsidig för att klara av så pass varierande uppgifter på det centrala mittfältet och låg bakom flera katastrofala beslut som kunde ha straffat GAIS redan i första halvlek. Drugge fick ofta ligga lågt i mittfältet – måhända för att han inte skulle stängas inne av Degerfors två defensiva mittfältare – men kom vare sig till sin rätt vare sig i det offensiva eller defensiva spelet. I halvlek åkte Wallin ut och in kom Hampus Andersson, som av någon anledning inte startat. Då fick Adam Eriksson gå in från kanten och Drugge fick gå framåt mer i banan. Efter en timmes spel fick så Moenza gå ut och Linus Tornblad kom in som anfallare för att GAIS skulle jaga kvittering. Då fick Eriksson flytta över på andra kanten än den han startade på och vi hade två innermittfältare under i alla fall en tid. Jag kan inte tänka mig att detta bidrog till att stärka och bibringa klarhet för spelarna i försvarsspelet.

Nå, nu kan vi lägga den där löjliga idén om allsvenskan 2014 bakom oss och börja tänka på viktigare saker. Spelarna får bryta ihop och komma igen och troligen kommer de också att göra det förr eller senare. Superettan 2014 här kommer grönsvart!

Annonser

4 comments

  1. Dyster läsning. Om några veckor återvänder jag till ostkanten från mitt arbetsläger på Hisingen. Då skall jag träffa en kompis, född och uppvuxen i Värmland och en stor Degerforsare. Han har kvar dialekten trots alla år i tjockhultstrakten. Det blir jobbigt!!

    Annars är säsongen bättre än väntad. Kanske är strategin att säkra existensen innan man tvingas lämpa av spelare och segelflyga resten av schemat.

    I år har jag inte sett mer än någon enstaka GAIS-match; Sirius live, Örgryte och Hammarby på tv. Inte mycket att hurra för mer än nio pinnar.

    Trevligt att du kan kombinera passivt dagis med viss indoktrinering a la Pavlov.

    GAIS-match betyder favis-käk.

    1. Ja, mycket som är dystert. Att använda sig av Pavlovskt betingning är nog tyvärr en nödvändighet – just på grund av dysterheten. Det går la knappast att övertyga någon med fördelarna om att bli gaisare med hjälp av rationella argument!?

      1. Nä, jag försöker flitigt men möts numera av gapskratt: Farfar, har GAIS tagit guld nångång? Visst, svarar jag, senast 1954…… För äldste sonsonen, 9 år, är det antikens tidevarv. Hans ansikte spricker upp i ett riktigt skratt… Hela familjen har fått en ny favorithistoria.

  2. Sten: Om det inte går med morot så kanske det går med piska. Det är ju svårt att göra kronarvingar arvslösa i Sverige men det kan ju alltid vara värt ett försök…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s