GAIS 0-1 Ljungskile SK

Bäst på plan var domaren, två-tre snäpp längre ner kom en mittfältare som inte var bra nog för GAIS. Diskbänksmisär på en onsdag efter en match som i långa stunder påminde om att stirra på färg som torkar. Dessutom har negget kraschat igen. GAIS är i alla fall fortsatt ovanför nedflyttningsstrecket efter en femtedel av seriens matcher.

GAIS första halvlek präglades av ett frapperande taktiskt misstag och ett LSK som låg rätt i positionerna. Initalt såg GAIS trygga ut med bollen. Problemet var spelet utan boll. I och med att GAIS spelade fram relativt långsamt och motståndarna låg lågt med sin försvarslinje tappade hemmalaget lätt och ofta bort initiativet så fort den där bollen skulle passeras från en spelare till en annan via en så kallad passning. Efter sådär femton minuter medförde dessa framspel som aldrig riktigt gick fram till att de grönsvarta spelarna tycktes tappa förtroendet och det var istället ex-Panos, som är så fattiga att de kanske snart inte har andra kläder att spela i (de har tydligen inte sms-lån där uppe i Bohuslän, kanske Wallin kan tipsa dem), som kom in i matchen. I detta uppenbarade sig det lilla taktiska misstaget att ingen verkade veta vem som skulle ta hand om den där Jonas Lindberg som fick ytor mellan försvar och mittfält på ett sätt som Wanderson aldrig fick av något lag. Skulle mittbackarna, de för övrigt fullt godkända Björn Andersson och Calum Angus, gå upp och försöka ta bort honom eller fortsätta  bevaka den enda anfallaren eller skulle kanske eventuellt någon på mittfältet kanske eventuellt överväga att måhända göra att han inte fick springa runt där? Jag förstod för övrigt aldrig riktigt varför GAIS gjorde sig av med honom, då jag i princip är av uppfattningen att det är bättre att försöka utveckla det man har istället för att att titta på vad spelarna på det där grönare gräset på andra sidan ser ut. Nå, Sverige och världens agenter är nog glada att det finns så många klubbar som glatt ersätter en habil mittfältare med en annan förmodat habil mittfältare, då det är klubbarna som får betala transaktionskostnaderna.

Framåt låg problemet i GAIS ofta långsamma tempo och bristande bredd, vilket gjorde det enkelt för LSK att diciplinerat samla sig och vänta på att våra spelare skulle tappa bort bollen på ett försök till en passning på en stillastående spelare. Samtidigt så eliminerades i stort sett möjligheten att använda våra anfallares fart. I vissa fall kanske det är lika bra det, för mycket tid är ju med tanke på insatsen mot Öis ett stort problem för Joel Johansson, då han tycks vara bättre ju mindre han tänker. Det tog en halvtimme innan GAIS för en stund tyckte kunna bryta igenom toppen på LSK:s Crème Brûlée; Joel sköt ett skott som målvakten tvingades tippa ut till hörna och i momentet efteråt fick en återigen i övrigt tämligen osynlig Linus Tornblad ett avslut i stolpen.

Kommentatorerna spekulerade i om inte GAIS emellanåt skulle överväga att använda sig av SBoV som anfallare från start men Leman trodde att det var så att Askebrand hade en spelidé som han ville utveckla. Denna spelidé verkar inte riktigt gå ut på att vinna, utan det är tiki-taka (efter att ha kollat upp hur man stavar till Crème Brûlée med alla sina accenter ovan ids jag inte kolla upp hur detta ”egentligen” stavas, ni fattar vad jag menar) på bönders vis. Om GAIS spel är med på antikrundan om sådär tvåhundra år kommer Knut Knutssons efterföljare att hylla denna allmoge-efterapning av denna tids rådande trend men det kommer nog inte att ge några poäng mot LSK, som vet vad de är och vad de står för – oavsett om spelarna är från Bohuslän eller Belo Horizonte.

Andra halvlek var under stora delar, fram tills målet i alla fall, något av ett sömnpiller och det krävdes en fast situation för att bryta dödläget där två motståndare lite lojt hängde på varandra. Den som bjöd upp till dans var vår målvakt Tommi Vahio som representant för värdklubben gentilt ställde upp muren fel och sedan ställde sig själv lika snett åt samma håll. Nog för att Lindberg har ett bra skott men att kunna skjuta en stilliggande boll rakt i öppet mål är kanske något man förväntar sig att en semi-professionell offensiv mittfältare skall klara av. Därefter gjorde GAIS några panikartade och till synes inte så värst genomtänkta försök att vända matchen utan att egentligen ge mig något hopp att så faktiskt skulle ske.

Såg matchen via Csports. 79 spänn kostar det numera och det är enligt vad jag erfar för att de har väldigt få kameror. I det stora hela förbättrar det produktionen genom att det inte blir så värst mycket hattande med menlösa närbilder på spelare, domare, publik, tränare, någon kändis i publiken et cetera. Nästan bara raka enkla bilder som ger överblick. Närbilder är ju egentligen bara intressant när exempelvis Migen Memelli- skyttekung i Bordurien… förlåt, Albanien– värmer upp på Majvallen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s