Inför en resa

Inte mycket skriver här på en lång tid. GAIS dåliga säsong tog musten av mig. Samtidigt finns det givetvis en del annat att gnälla på men jag har inte haft orken att riktigt sätta mig ner att skriva. Det är min uppfattning, och detta är en uppfattning som inte precis minskat med åren, att det är allt för mycket tyckande och allt för lite analys på internet. Om jag inte tar mig lite tid och sätter mig in i en fråga så vet jag inte riktigt om jag vill bidra till tyckandet och lämnar detta till kaffebordet på jobbet eller hemma.

Nå, för att få lite fart på mitt skrivande – som jag trots allt tycker är givande för mig själv och förhoppningsvis för de läsare jag har (kvar) – skall jag göra ett försök att sätta igång med ett litet skrivprojekt av ett litet annorlunda slag. Tidigare har jag varit föga personlig, annat än i detaljer. Detta har varit ett medvetet val. Nu kommer jag bryta lite mot detta medvetna val och vara lite mer öppen. Anledningen till detta är en nära förestående resa till Oxford.

Min sysselsättning (det tar mig emot att kalla det arbete, även om det är avlönat som ett sådant, även utan Hasardspels-Tomas bittra kommentarer) har jag som doktorand vid Uppsala universitet. Detta har jag hållit på med ett tag nu, så pass länge att jag får kalla mig licentiat (en numera föga använd och ärligt talat rätt menlös akademisk titel). Som en del av min offentligt subventionerade hobby har jag nu fått möjligheten att åka till University of Oxford för en term (de har tre terms per läsår i Oxford) som en recognised graduate student. I klartext innebär detta att jag fått pengar för att gå runt och göra lite som jag vill i Oxford i några månader.

Detta kommer jag att försöka skriva en del om under de följande månaderna. Som förhållandevis många inom mitt ämnesområde så när jag en påtagen vanföreställning om mig själv som i grunden en icke-akademiker, en katt bland hermelinerna, någon som egentligen har kvar båda fötterna i den mylla eller betong från vilket jag härstammar. I verkligheten är det nog inte riktigt så. Även om jag inte uppskattar en del högborgerligt trams gör det inte mig till en del av ett föreställt, äkta och rent folklager (klass, social strata etc). Nej, jag har emellanåt rätt svårt att tala till bönder på bönders vis. Jag är emellertid så pass bunden till denna självbild att den akademiska världen i Oxford gör mig en smula osäker. Min förförståelse (som akademiker har jag inte fördomar) är att den akademiska miljön i Oxford fortsatt präglas av den engelska överklassen, en slags miljö jag inte känner mig så vidare tillfreds eller bekväm i.

Så, under den följande tiden skall jag sända ut lite meddelanden om hur jag anpassar mig till denna miljö och vad jag håller på med. Jag skall förstås även ge lite inblickar om vad jag håller på med överhuvudtaget i Oxford, bortom cigarrök och chesterfield-fåtöljer. Oxford United, eller kanske Oxford City, kommer måhända få några besök till exempel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s