ROT, RUT och RIT

På Brännpunkt presenterar Annie Johansson, ekonomisk talesperson för Centern, och Ulf Lindberg från Almega, branschorganisationen för tjänsteföretagen i Sverige, ytterligare en av dessa bokstavsreformer för att vrida på incitamentstrukturerna på arbetsmarknaden i vad som uppfattas som en eftersträvnadsvärd riktning.

Denna gång skall IT-tjänster i hemmet subventioneras, såsom installation av datorer och nätverk. Förhoppningen är att detta skall medföra mer jobb till arbetslösa ungdomar (såhär direkt efter Dokument inifråns dokumentär om ungdomar på arbetsmarknaden), gynna teknikanvändandet i hemmet, göra svarta jobb vita och därmed dra in mer pengar till statens kassakista än vad reformen kostar. Inlägget avslutas med följande appell för framtiden:

Ta tillvara de ungas kunskaper och ge fler möjlighet att vara en del av det digitala samhället – inför ett RIT-avdrag!

När jag läser detta är det är inte annat än att jag lite nostalgiskt tänker tillbaka på Rehn-Meidner-modellen. En annan tid och med andra förutsättningar måhända; full sysselsättning. Samtidigt måste jag säga att jag känner mig tveksam till regeringens politik där olika tjänster premieras likt något slags omvänt merkantilistiska plock-i-pinn. Visst är det så att högt skattetryck och höga löner lett till att många tjänster blivit dyra i Sverige men är verkligen lösningen att ge dessa näringar skattesubventioner. Är detta en arbetslinje för 2000-talet som leder till ekonomisk utveckling och framsteg?

Nej, jag är mycket tveksam. Från min horisont tycks det i första hand bli frågan om billigare tjänster för den svenska medelklassen. Själv kommer jag knappast att nyttja någon av bokstavssubventionerna inom en överskådlig framtid men det är faktiskt inte bara avundsamhet som ligger till grund för min skepsis. Även om debattörerna tar i så de spricker och menar att detta RIT-avdrag kommer att gynna teknikutnyttjandet i hemmen så har jag lite svårt att se hur denna satsning faktiskt bidrar till något som i slutändan gynnar samhället i sin helhet.

Premierande av järnvägsbyggande och nedgrävande av bredband gav mycket mer för svensk ekonomisk utveckling och anpassning än att det blir billigare för Gösta och Berit i Askim att få hjälp att sätta upp sitt nya hemmabiosystem. Inte så att jag har något emot att Gösta och Berit skaffat sig en hemmabio och känner att de behöver hjälp och visst är det trevligt om Nathalie från Tynnered får lön för att hjälpa dem, men jag ser inte riktigt att det är resultatet värt att snedbelasta allokeringen på marknaden för att nå detta mål.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s