Snabb mat allt långsammare

Jag var på en hamburgerrestaurang i centrala Öst-Borås igår. Det var la en tämligen ordinär vardagskväll sådär runt femsnåret på eftermiddagen – en tidig, bekvämlighetsflaggad middag innan bio helt enkelt.
Det är något som jag börjat notera med hamburgekedjor och är att det ofta tar allt längre tid. Jag misstänker att detta beror på att kedjorna, på grund av konkurrens, försöker erbjuda allt mer olika alternativ till sina kunder. Långsamt håller företagen på att undergräva den rationalitet på vilket deras koncept är grundat.

Är jag helt fel ute att tro att detta är en större trend som nu kommer in från produktionsindustrin? Tänk tillbaka till era skolböcker om modern historia där det oftast, i ett desperat försök att göra Historia intressant för individer som endast var intresserade av sin egen ångest, refererades till Henry Fords slogan att man kan få sin T-Ford i vilken färg man vill bara den är svart. Detta var ett extremt exempel på standardiserad massproduktion. Detta spreds senare till varuhandeln där det löpande bandet blev ett varuband. Slutligen spreds konceptet till snabbmatsrestaurangerna.

Varuproduktion tillverkas inte riktigt så längre. Mängder av företag kan producera billiga varor, för att konkurrera gäller det istället att kunna ge kunden vad just kunden vill ha. Resultatet blir extrautrustning i bilar, snabba modeväxlingar även bland baskläder och juice i limited edition. Nu kan man även göra massa olika val när man skall äta snabbmat. En viktig del för att öka produktiviteten inom industrin var att få ner spiltider genom att arbetarna inte behövde gå runt och hämta saker och ting på olika platser. När jag stod och väntade på min hamburgare kunde jag observera hur mycket arbetaren vid disken fick gå bort någonstans för att hämta eller göra något speciellt.

Självklart iakttar jag detta främst som kund men har även en del information från insidan, då jag under den första tiden i Öst-Borås bodde med två personer som jobbade på denna hamburgekedja. De kunde med irritation förtälja om de olika idéer som företagsledningen kom på för att ge kunderna unika produkter som oftast innebar att det försvårade för deras arbetare. Ju mer arbetaren får gå runt för att hämta en specifik skruvmejsel eller en speciell dipsås desto ineffektivare blir arbetsproduktiviteten.

Med tiden tycks en hel del kunder vänja sig vid denna valfrihet. Själv är jag inte fullt så överförtjust. Det finns, som säkert en del känner till, ett företag som säljer mackor enligt en idé som förenar ett löpande band (nåja, det är bara ett bord) med total valfrihet för kunden. Jag tycker mest det är jobbigt att behöva välja allt. Hur skall jag kunna välja vilken lök jag vill ha på så där på stört när jag inte ens orkar göra ett PPM-val? Konstigt nog har prokrastineringens mästrare, min bättre hälft, inga problem med detta utan tycks faktiskt uppskatta detta.

Vad jag har än svårare att vänja mig vid är den tid det tar att få en hamburgare när alla andra kunder gör aktiva och allt mer avancerade mål. Stoppa valfriheten!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s