GAIS 0 – 0 Malmö FF

Så var det återigen allsvenskt spel i de vackraste av tröjor. GAIS tog sig an Malmö FF under Roland Nilssons ledning, som inte lyckas vinna men inte heller förlora en match mot sin forna arbetsgivare.

Själv förberedde jag mig för ett liv i exil. Provade på att köpa matchen via internet och stannade kvar på kontoret, köpte en påse jordnötter och tog några lättöl från lunchrummet. Får nog säga att bilden jag fick inte riktigt var värt priset men kan troligen vara ett alternativ de gånger det inte går att se matchen på något annat sätt.


1. D. Janjulovski;
7. J. Lundén, 4. H. Jónasson, 15. F. Lundgren, 2. R. Ekunde;
27. M. Celik (85´29.Romarinho), 17. J. Mårtensson, 6. R. Ayarna, 23. E. Hédinsson (45´19. K. Patterson);
25. W. do Carmo
22. B. Andersson (76´21. J. Johansson)

GAIS började matchen som det sämre laget. Mittfältet tycktes som bortblåst och spelarna ägnade sig mestadels åt att freda straffområdet. Speciellt hotande var Daniel Larssons djupledslöpningar och det påminde således om träningsmatchen i februari. Endast vid ett fåtal tillfällen stack makrillarna upp. En av få grönsvarta chanser kom när Wanderson do Carmo slog en frispark från mittlinjen mot flera lagkamrater placerade i straffområdet som både var etta och två på bollen men utan att få den på mål.

Under första halvleks första del fick vi väldigt många frisparkar emot oss. Antingen för att vi var det sämre laget och hade problem att hänga på Malmöspelarna eller för att domare Hansson blåse bort oss. I detta fall lutar jag faktiskt mot det förra, även om Hanssons insats för kvällen lämnade en del övrigt att önska.

Efter sådär 25-30 minuter kommer GAIS in i matchen och får ihop långa sekvenser av – med tanke på underlaget och det faktum att det är allsvenskan vi talar om – bra spel. Jag skulle tro att orsaken till detta låg i att Johan Mårtensson kom igång och började dominera mittfältet.

I samband med detta fick GAIS en straff efter att en motståndarförsvarare skulle ha tagit bollen med handen. I formell mening var så fallet men straffen var billigt och GAIS hade lika väl kunnat få både en och två straffar emot sig på samma sätt. Wanderson gick fram för att lägga straffen, försöker vänta ut målvakten, som givetvis mot reglerna stegar fram någon meter från mållinjen, Wanderson tvekar och straffen blir rätt dålig och mitt på mål. Underkända insatser av såväl Wanderson som domare Hansson, som låter målvakten gå ut.

Även om GAIS således spelar relativ bra under första halvleks andra hälft är inte anfallspelet något att hurra över. Den offensiva kvartetten uppvisar inte på något lysande lagspel, utan anfallspelet är mestadels ett resultat av individuella insatser. Även när GAIS etablerar tryck har laget frapperande svårt att komma till avslut eller ens förbi MFF:s mittbackspar. När det kommer några inlägg mot en GAIS-anfallare tenderade dessa att hamna bakom dem och vid ett par tillfällen ramlade Wanderson runt i den blekta ruccolan efter försök att vända på en femöring med fart framåt. Överhuvudtaget är inte Wanderson teknik med honom idag. Förhoppningsvis något som går att skylla på underlaget.

Eyjófur Hédinsson är blek på vänsterkanten, troligen på grund av en känning, och går också ut i halvtid för debutaten Kyle Patterson, som inte lyckas visa upp så värst mycket. Mervan Celik, till höger i första halvlek och till vänster i andra, är inte heller något att skriva hem om. Det är emellertid mer problematiskt att Björn Andersson på topp inte får igång något bra samspel med Wanderson under matchen. I mina ögon tycks de arbeta var för sig och samspel dem emellan är mer tillfälligheter en genomtänkt strategi. I slutet av matchen får Andersson kramp och ersätts av den inlånade Joel Johansson som visade en del goda intentioner men utan resultat.

Då var försvaret i många hänseenden en mycket trevligare upplevelse ur ett grönsvart perspektiv. Malmö FF försökte slå in höga bollar mot en backlinje som kunde ta hand om det mesta, speciellt när Daniel Larsson inte längre kunde få bollen vid snabba genomlöpningar som i början. Hallgrímur Jónasson är i många avseenden lysande matchen igenom och kompenserar Fredrik Lundgrens brister genom bra fart och bättre bollbehandling. Richard Ekunde, som fått hoppa in som vänsterback på grund av statymodellen från Hindås avstängning, är återigen lyckad i den positionen. Med sitt träben bidrar han givetvis föga framåt men han löser, med god hjälp av sin fart, sina defensiva uppgifter på ett förtjänstfullt sett. Det enda som riktigt stör är nickandet. När GAIS möter boll i backlinjen blir det ofta en nickning rakt upp i luften som sedan nickas rakt upp i luften av en annan spelare och så vidare, till Malmö får bollen. Nåväl, det är måhända att föredra framför Jonas Lundéns kortpassningsspel.

Efter ungefär en timmes spel börjar Malmö FF ta över matchen och i det blir en lång plåga i väntan på slutsignalen, efter fem minuters tillägg. Ett tillägg som till stor del beror på att en påg sparkar Lundgren i ansiktet. Vad som gör händelsen extra jobbig är att Reuben Ayarna blir puttad i ryggen bakifrån när han kommer i hög fart, vilket renderar ett gult kort för filmning. Ett i sig hårt tilltag som blir onödigt hårt i och med att detta var hans andra gula kort för kvället, något som Hansson tycks ha glömt, vilket således leder till en kvarts spel med en man mindre.

Först efter en dubbelhörna i slutminuten, då reservdanskarna trycker in halva laget i offensivt målområde, kan jag andas ut och sjunka ner i kontorsstolen, lätt illamående av för många lättöl.

Sammanfattningvis ett bra försvarsspel och ett OK resultat. Mer problematiskt och oroande är söndagens match, där ett Mjällby, med självförtroende efter en bra insats mot Svenska fotbollförbundets representationslag, tar emot på vad som endast kan beskrivas som den moderna svenska motsvarigheterna till Asterix galliska by, landets södra avkrok – Listerlandet. Kan vi inte redan i bakgrunden höra ljudet av duellerande banjos?

Annonser

2 comments

  1. "vad som endast kan beskrivas som den moderna svenska motsvarigheterna till Asterix galliska by".Kul där! Tack för referatet. Ta det lugnt med lättölen i framtiden.

  2. Känner mig faktiskt lite bakfull, eller så är jag måhända på väg att bli sjuk. Det är väldigt svårt att skilja på ordinär sjukdom och det mentala och fysiska tillstånd som brukar drabba mig i samband med GAIS matcher.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s