Djurgårdens IF 2 – 1 GAIS

Inför måndagens match är läget följande: GAIS är i många avseenden dubbelt så bra som DIF – dubbelt så många poäng, dubbelt så många segerar, dubbelt så många oavgjorda och hälften så många försluter. Lägg där till att DIF bara orkat med två mål på sex matcher och släppt in 14 så borde det vara uppenbart att GAIS kommer att förlora.

Lag [4-2-3-1]:
1. D. Jankulovski;
16. M. Dahlgren, 2. R. Ekunde, 15. F. Lundgren, 5. G. Gunnarsson (85′ D. Morais Reis);
17. J. Mårtensson (68′ 23. E. Hedinsson), 8. R. Spong;
21. M. Lindström, 25. W. Do Carmo, 11. T. Lycén (71′ 14. D. Niklasson)
18. P. Eriksson

Tidigt under bataljen på Stockholms stadium kan man ana varthän det lutar. GAIS har nämligen förbannat svårt att få bort bollen ur eget straffområde. Det är förstår lätt att kritisera men svårare att göra något åt, faktum är dock att GAIS försvarare gång på gång ger tillbaka bollen eller misslyckas i sina markeringar och sin press. Stod tidigt och försökte lista ut vari problemet ligger. Noterade att laget sätter igång med press ungefär där jag vill att de skall göra – vid eller strax ovanför mittlinjen. Däremot tycks det som att press-understöd inte fungerar i och nära eget straffområde. Istället faller laget och Djurgårdarna kan bara vandra in som om de vore på rymmen från Skansen. Utvecklingen med två mål på två taffliga returer under den första halvtimmen är därför föga förvånande. Det tar alltså 30 minuter för Dif att tangera det antal mål de gjort på föregående 540 minuter i Allsvenskan.

GAIS försvarsspel är under all kritik och tycks ha drabbat av mental kollaps eller är i alla fall väldigt osäkra i sitt agerande. Att Gudmundur Gunnarsson och Mikael Dahlgren inte klarar av allsvenskan är en sak, att Fredrik Lundgren inte fullt ut klarar av positionen som mittback är en annan, men att Richard Ekunde begår så mycket enkla fel är väldigt deprimerande.

Samtidigt är allt frid och fröjd framåt. GAIS fyra offensiva spelare håller alla god allsvensk klass. Wanderson do Carmo är egentligen lysande i denna mörker-match och står för såväl smarta djupledsbollar, framspelningar, dribblingar och avslut. det är också han som står för målet. En djupledsboll når ner till Tommy Lycén – som i övrigt var bra men kanske skulle gjort något mål på sina chanser – som skjuter på målvakten och studsar ut till Wanderboy som slänger upp benet i luften och bombar in 2-1 från utanför straffområdet. Utmärkt mål och också matchens sista – alla mål gjorda på returer.

GAIS offensiv är som sagt bra, ibland riktigt bra och även om laget inte får utdelning är målförsöken mer genomtänkta och mer aggressivt utförade än under exempelvis Rolle-Grens era. Ju längre tiden liden i andra halvlek kommer dock det på många sätt nervösa Djurgården in i sina positioner och den sista kvarten eller så presterar GAIS väldigt lite. Den tillbakabackning som GAIS misslyckas med mot Hammarby lyckas Dif med mot GAIS.

Med tanke på hur försvaret agerar och de matcher som väntar oss innan sommaruppehållet ser läget nattsvart ut. Efter att med elakt flin betraktat Örgryte IS:s öden och äventyr i den allsvenska återkomsten börjar jag misstänka att vi kommer att göra dem sällskap i de nedre regionerna.


Med tanke på förra rapportens förbannande av Kodemannen bör det kanske tilläggas att jag tycker att domare Stålhammar skötte sin roll rätt bra – så bra en svensk domare nu kan vara mot GAIS utan att SvFF rensar ut dem. I övrigt måste GAIS sluta låna sina bortaställ av Vägverket, det är tydligt att med dessa på leder motorvägen rakt ner i helvetet (eller i alla fall till Myrvalla och bortamatch mot Myresjö United om några år)!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s